Här ligger jag på sofflocket med alldeles för mycket gott i kistan. Det har varit en intensiv vecka med flytt, lite jobb och renovering.

FLYTT?? Undrar ni säkert. Ja vi har flyttat igen.

Inte så långt dock. Bara en dörr bort. I samma hus. Vi blev oförhappandes erbjudna en bättre planerad lägenhet så vi tackade ja och flyttade därför igen för en vecka sen. Dock har det varit bekvämt att få den ”stora” flytten från Ystad gjord innan jul så Stella kunde börja nya skolan i lugn och ro och vi fick landa lite här på Limhamn. Ovan ser ni bilder på det kombinerade vardagsrummet/matsalen som även inhyser min säng.

Min stora lycka just nu är i alla fall mitt kök som jag pimpat med nya luckor, diskho och träbänk. Har t om lyxat till det med diskmaskin. Tröttnat lite på attständigt stå vid diskbänken och röja efter varje måltid…

För att få nåt hum om vilken skillnad det faktiskt blivit efter förvandlingen så måste jag visa hur det såg ut innan.

Köket var minimalt utan avlastningsytor och astråkiga luckor. Golvet är fortfarande en horribel historia jag får göra något åt. Gasspisen kommer installeras om några veckor och så ska jag fixa lådfronterna i samma färg som luckorna och nya skålhandtag. Men redan nu är varje morgon en fröjd att brygga sitt svarta guld i detta kök.

Eftersom jag bor granne med min vän Jemima som driver Fröken Nylund så är jag dessutom bortskämd med blomster om jag skulle få slut på den varan 🙂 Lycka liksom.

Fyndade hos henne häromdagen och fick ett gäng hortensior till pangpris som ska få flytta ut på balkongen sen när det blir varmare.

Snart är det verkligen hög tid att så årets plantor som jag tänkt odla i sommar. Tomater får det i af bli. Sen tänker jag nog satsa mest på kryddor och perenner.

Nu blev det visst ett ”riktigt” blogginlägg. Hoppla hoppla. Plötsligt händer det liksom.

Sug på den så länge så ses vi förhoppningsvis snart igen.

Trevlig söndag på er och ha det fint.

Puss

Hallå hallå!

Här lallar dagarna fram och jag har börjat vänja mig vid att bo en hostning från Öresundsbron och Limhamns charmiga hamn som jag ofta promenerar till efter att ha lämnat Stella på morgonen.

Känns som vi alltid har bott här.

Är inte denna soluppgång magiskt fin?!Förra veckan gjorde jag hursomhelst ett gästspel på österlen och jobbade i Skillinge. Älskar österlen. Det sticker jag inte under stol med. Men det är härligt att få både och. Lugnet på landet och pulsen i staden. Lite av varje som en ”gott och blandatpåse”.

Jag har varit dålig på att fota hemma för vi har det lite rörigt fortfarande och det beror på lie projekt som sätts igång imorgon.

Ursäkta hemlighetsmakeriet men det är av vissa anledningar som jag fortfarande får väga varenda ord jag yppar på sociala medier. Drygt men bara att acceptera när man tidigare inte gjort helt genomtänkta livsval. Konsekvenser kallas det visst.

Nåväl. Det kommer bli bättre. Och framtiden ser faktiskt lysande ut. Även om friden och lyckan kan tyckas vänta på sig.

Jag ska strax höra av mig igen det lovar jag. Hoppas ni mår bra och tack för att ni så tålmodigt väntar.

Kram på er allihop♥️

God Söndagsafton då!

Biter mig i tungan för att inte ursäkta mig för att jag inte bloggat på några dagar(nån vecka??) igen. Jag behöver ju faktiskt inte be om ursäkt. Har ingen skyldighet att förklara mig eller deklarera nånting i mitt liv. Ändå är det just det jag har gjort under så många år. Inte konstigt att en är i den situationen jag befinner mig i då. Måste lära mig att inte vara så förbannat transparent.

Nåväl. Jag har haft en skön lugn helg. Solen har skinit var å varannan dag så jag har powerwalkat järnet.

Älskar parkerna, arkitekturen och närheten till havet här. Känner mig som en turist i min födelsestad och upptäcker ständigt nya smultronställen. Idag var jag ute i 1 1/2 timme i det vackra vädret och bara promenerade.

Har minst sagt börjat acklimatisera mig till vår nya miljö och att bo på mindre yta. Snart blir det ännu några förändringar och jag ska äntligen få pimpa till vårt nya hem som jag vill. Ska visa då.

Måste få berätta en rolig incident som hände förra veckan. Den här 44 åriga tanten fick visa leg på bolaget!!!

Alltså jag vart så paff att jag började stamma då jag inte hade körkortet med mig. ”Måste bero på min foundation (från It cosmetics)” ha ha pep jag.

Men faktum är att jag fått komplimanger sen jag började med den foundationen.

Jag blev glad i af. Med tanke på det sista skit- halvåret.

Nu får jag ändå slänga in ett litet ursäkta-för att min verbala förmåga haltar en aning. Är svårt distraherad. Av vad får jag berätta sen. Tack för att ni vill läsa min blogg fortfarande ändå.

Får avrunda nu. Ska kolla på dumburken en stund och äta glass. För det är jag värd efter dagens lååångpromme.

P u s s ♥️

Hejs svejs…

Kämpar emot kraftiga koncentrationsbesvär här med nåt enerverande tv-program i bakgrunden och ett stycke barn som facetajmar sin brylling. Har aldrig varit kompis med störande ljud och kan t om bli irriterad på smackande när folk äter. Det kallas visst misofoni och är inte helt ovanligt hos personer med adhd…inte helt förvånad.

Fast nu var det egentligen inte det jag skulle orera över. Blir så när en har några extra bokstäver som följt en hela livet.

Hur mår ni? Jag mår ok.Det var så länge sen jag skrev nåt här att jag har glömt vad jag berättat och inte..

Vi har i af börjat bo in oss på våra 40 kvm.

Ja ni läste rätt. Vi har halverat vår boendeyta och därmed gjort oss av med en mängd möbler och pinaler. Tiny living är ju det nya svarta. Sa jag att det var en befriande flytt?

På mer än ett sätt också…

Är en rejäl utmaning dock att bo på färre kvadratmeter och det kräver disciplin i vardagen. Att hålla ordning och ställa undan saker man inte använder med en gång. Kommer visa mina lösningar sen…

Annars då?

Tror ni inte att jag bor ett par stenkast från bästa glutenfria bageriet i Limhamn!!! Men alltså madre Mia sicken flax va?

Idag gick jag en långpromme till Bunkeflostrand så då kände jag mig mer än värd nybakt bröd och kardemummabullar till brunch.

För övrigt har Stella börjat ny skola och det har varit pirrigt och nervöst men hon fick nya kompisar redan första dagen. Hoppas det fortsätter kännas bra för henne.

Egentligen är det massor på gång men vi tar det som det kommer. Ni börjar bli vana vid mina sporadiska livstecken.☺️

Tack för att ni inte helt gett upp på mig.

Nu ska jag kolla ett brittiskt program om trädgårdsanläggning.

Hej så länge. ♥️

Egentligen är inget annorlunda idag ifrån igår. Vi vänder blad i kalendern och kämpar på. Precis som vi gjorde då. Men det känns annorlunda.

Vi är på en ny plats. I en ny stad. I ett nytt hem. Så det känns nytt på så många sätt.

Och framförallt-det känns bra.

Jag skulle kunna skriva romaner om hur det varit det sista decenniet. Både om ditt å datt. Och Kleti och pleti. Kanske gör det en dag. Men jag väljer att titta framåt nu. Inte bakåt. Är oerhört tacksam att få lämna det gamla bakom mig och börja på något nytt med Stella. Vi har båda behövt det.

Många undrar om det nya boendet i Limhamn och jag kan säga som så att för det första har vi halverat vår boendeyta. Jag har sålt, skänkt bort och slängt absurda mängder saker och möbler. Det var en tuff insikt att acceptera att fröken har blivit en ”hoarder” av rang. Men nu är det slut på samlandet.

För övrigt så tänker jag inte skriva långa listor på vad jag ska förändra hit och dit. Goals och livsplaner. Årsmotton och falle ralle ra.

Jag ska bara göra det! Just do it! Jag vet vad jag behöver ändra. Justera. Göra.

Och jag har redan börjat.

Hoppas ni haft det skönt under alla storhelger som passerat. Och att ni också kan se ljust på tiden framöver.

Just do it!

Kram från mig. Så länge.

Hej på er!

Pustar in ett livstecken här mellan flyttvarven och annat vardagsrelaterat dom tagit all min tid och kraft.

Var ju tvungen att bryta mitt i flytten för att flyga till mormors begravning. Höll ihop nätt och jämt. Bet ihop och svalde gråten för om jag släppt fram tårarna hade jag brutit samman fullständigt. Det har som ni vet varit alldeles för mycket.

Det blev ett fint och värdigt avsked med både tårar och skratt. Min mormor var en riktig kämpe och genomled både krig, svält och fattigdom i Finland. Mamma har berättat hur hon slet med sju barn och en krigstraumatiserad make som tog till flaskan som så många andra som överlevt strider i frontlinjen…

Han pratade aldrig om det. Men jag förmodar att det var därför han flydde från sina inre demoniska minnen in i promilledimman.

Min moster hade tagit fram mängder med foton som jag faktiskt aldrig sett innan. Jag fastnade för den här där mummuu & taata står framför sitt livsverk, huset de byggde tillsammans. Tycker den är underbar och andas frihet på nåt sätt.

Må de båda vila i frid tills vi ses igen. Det är jag säker på.

Nu ska jag fortsätta packa det sista. Snart är allt tömt.

Men jag tittar in igen och uppdaterar hur det går med allt.

Stor kram på er så länge.

♥️

Hej på er!

Nu har det varit tyst här igen som i Hades och tyvärr har veckan varit svartare än svartast i alla bemärkelser.

Det började egentligen redan förra helgen när jag fick sorgebud tidigt på lördagsmorgonen.

Min lilla mormor lämnade oss. ?

Så många minnen som sköljer över mig…Älskade fina Marjatta. Zigenardotter till Arthuri som lät mig åka bak på hans röda moped ner till lanthandeln i Tevaniemi där en fortfarande handlade över disk. Spelade fiol och arbetade som skomakare. Minns fortfarande hans verkstad som luktade så gott…tyckte särskilt om honom. Men jag älskade mormor.

Minns mormors bröd. Hennes pannkakor. Och all mat hon alltid lagade. Jättegod mat. Stod jämt vid spisen eller på trappen och ropade: ”Syömäääään” (Matdags)

När vi åkte över till Finland så var jag alltid först ut ut bilen och sprang in i huset för att kasta mig runt hennes hals. Det var sen gammalt. Min tradition.

Skulle åkt och hälsat på i somras. Tråkigheter satte käppar i hjulet och det blev ingen resa. Nu hann hon gå bort och jag känner mig bara väldigt tom. Har tvingat bort gråten. Får inte bryta ihop mer. Det har varit för mycket. Hela tiden.

Som om det inte var nog så fick vi på jobbet ta emot ännu ett sorgebud när min chefs pappa också gick bort hastigt på onsdagsmorgonen….?

Jag flyger till Finland på begravning nästa Fredag mitt i allt flyttkaos. Men det ordnar sig. Jag ska fixa det här även om det motarbetas i kulisserna. Det är fler som är med mig än emot mig i alla fall. Det får jag dagliga bevis för och det värmer i hjärtat när ni skickar så mycket cyberkärlek.

Nu ska jag packa lite till och sen dricka te med Stella. Stor kram till er från oss ♥️

God morgon och Måndag!

Sitter här i soffan med mitt obligatoriska svarta uppåttjack och väntar på att ”niacin flushen” kickar in.

Har glömt att berätta men jag har ätit B vitamin tillskott sen i våras, b la B12 och även B3 som även kallas Niacin. Med just B3 uppstår en kapillärrusning och huden flammar upp och blir varm. Inget farligt. Det går över. Har dock märkt att min hy och även håret har blivit mycket finare sen jag började.

I brist på nytt inspirerande material så slänger jag in dessa äldre bilder från min gamla trädgård i Sövestad. Älskade denna lilla hörna under Coral Dawn rosen jag planterade första våren…

Nu räknar vi hur som helst ner mot flytten till Limhamn och vi är båda exalterade och lite pirriga. Tack för alla grattishälsningar och lyckönskningar. Det värmer. I synnerhet när det kraxar negativt från nordligt håll. Tråkigt med bakåtsträvande räddharar som fruktar all slags förändring. Ännu tröttsammare är det när de försöker ”tvinga” andra till samma inrutade outvecklande livsstil. Suck och stön.

Nu ska jag köra lite morgonyoga och lägga upp dagen. Vi räknar ner på jobbet också nu. Snart lite vinterledigt. Ska bli skönt att kunna fokusera på flytten och nya hemmet som jag ska berätta om strax.

Puss på er allihop. Ha en alla tiders Måndag ♥️

God morgon!

Här är jag uppe med tuppen sen sommartid byttes till vintertid. Eftersom jag går upp vid 06 i vanliga fall tänkte jag testa att gå upp ”samma” tid även på vintern vilket blir 05 numera. I och med det har jag vunnit en timme på morgonen att hinna fixa med allt möjligt som jag ofta stressar runt med, dessutom slipper jag mini jet lagen nästa vår. Nåt jag har haft riktigt kämpigt med varje år..

Tack för alla lycka till hälsningar och heja rop i och med vår flytt till Limhamn. Vi är jätteexalterade.

Nu jobbar jag november ut sen går jag ner i arbetstid tills nästa säsong börjar. Blir bra det här. Ska bli skönt att landa på nya stället och ha det lite lugnare jobbmässigt för att kunna fokusera på Stellas och min etablering i nya staden.

Nu ska jag strax väcka henne. Hon ska få öppna lucka 19 i sin kalender hon fått för att kunna räkna ner dagarna tills vi får nyckeln ?

Kram och hej så länge.

♥️

Var hälsad du lillehelg i denna lille stad! Fast nu går den faktiskt mot sitt slut…

Efter två dagars sjukstuga i veckan så var jag tillbaks på Österlens skönaste jobb med frisk luft, grönt arbete och grymma kollegor. Just nu har vi haft världens bästa praktikant-Filip, hos oss dessutom som faktiskt går på samma skola som jag gjorde med världens bästa mentor, Anders Lang. En sann klippa som hjälpte och stöttade mig genom en av de svårare perioderna i mitt liv. För övrigt tog han sig tiden att hälsa på förra fredagen. Var lycklig kan jag säga.

Annars då?!

Ja som ni säkert listat ut så har jag hållit på något som jag velat skrika ut litet tag.

JAG FLYTTAR FRÅN YSTAD!!!

Dock är det både en och annan som motsätter sig denna glädjefyllda förändring som jag velat få till i snart TVÅ decennier men avstått pga av flera anledningar.

VARFÖR kan en undra??!

Jag väljer att bryta upp från en stad som inte är min hemort och flytta till min födelsestad (Malmö/Limhamn), vilket blir närmre den andre föräldern som oförhappandes för TVÅ ÅR sen, utan vidare diskussion valde att flytta nästan 25 mil bort…

Jag har nästan vänt ut och in på mig själv för att passa in i denna småstad som inte gjort annat än att känna mig ovälkommen och missanpassad. Samtidigt som jag haft huvudansvaret för min dotter med allt vad det innebär utan att få någon som helst ”cred” för det så har jag baktalats och fått bära hundhuvudet för allt som gått fel. Nej, profet blir jag minsann aldrig i denna gudsförgätna by. Sen finns det naturligtvis andra övervägande faktorer som gör att jag äntligen gör slag i saken att börja om på ny kula och byter miljö för min dotter och mig.

Dock som med det mesta jag glatt mig åt de senaste åren, om det så har varit kolonilottsköp, utbildning eller nytt jobb, har någon aktivt försökt att smolka till det i bägaren, och jag förväntar mig inte att denna roliga förändring kommer gå smidigt heller…

Tråkigt. Mycket tråkigt men vem sa att det här livet skulle vara rättvist?!

Hur som haver, då förstår ni den stora ruljangsen på möbler som fått flytta ut och in. Eftersom vi flyttar till en mindre lägenhet så har jag sålt av alla stora otympliga möbler. Ska bli så skönt att bli av med så mycket pjolt som bara samlat damm och förenkla livet på alla sätt.

Nu hoppas och ber jag att allt drama kan ta slut och jag för en gång skull också kan få en ärlig chans att börja ett ”nytt” liv. Tycker inte det är för mycket begärt efter dessa skitår.

Nåja, som sagt helt friktionsfritt kommer inte detta gå heller men jag fortsätter kämpa på. Nån gång vänder det och en dag kommer allt bli riktigt bra. Det vet jag.

Kram på er så länge.

♥️