Hej mina vänner!

För omväxlings skull slänger jag in en ytlig helgdeklaration. Jag är väldigt osynlig på sociala medier för tillfället, något som är ett medvetet val. Därmed tror ”folk” att vi inte gör något överhuvudtaget pga det. Lite, syns man så ”lever” man…

Då är jag alltså jättedöd. ?

Igår for jag och Stella över till Danmark för lite kontemplation i form av föreläsningar i kärlek något denna värld vi lever i är i akut behov av. Sen njöt vi av hotellmys i Köpenhamn, käkade gott och badade i hotellpoolen, badade bastu och mös.

Efter poolmys och bastubad kröp vi ner i sängen mosiga och goa.

Stella började må väldigt illa på kvällen och jag kände också ett visst obehag men vet inte om det var trötthet, bastubadande eller maten vi förtärt. Imorse mådde vi bättre igen. Efter en god frukost så packade vi ihop oss och shoppade först lite på Field’s och sen besökte vi Den blå planet som Stella önskat.

Alltså, det är fascinerande vilken enorm mångfald naturen erbjuder, flora såsom fauna. Hm, nästan så en blir lite religiös. ☺️

Nu är vi hur som helst hemma igen och landar inför ny vecka.

Jag har något att berätta. Vi tar det då.

Fin söndag på er allihopa.

♥️

Kära läsare!

Det tycks som att det blir mer och mer sporadiskt mellan inläggen. Som ni säkert märkt har jag fullständigt tappat sugen att skriva och det har enkom att göra med det faktum att jag fortfarande övervakas, kontrolleras och förföljs på ett subtilt sätt som dränerar min lust.

Det händer massor av positiva saker men jag kan inte nämna en bråkdel av den pga jag måste tänka tio steg före. Allt.

Hur som helst så ska jag snart göra en större förändring i mitt liv som jag velat under minst ett och ett halvt decennium. Synd att en inte kan skrika ut den glädjen…

Lite firande blev det i af i fredags. Med tramsigt klyschiga jordgubbar och bubbel precis som på Pretty Womans tid ha ha.

Men det förgyller en ensamstående mammas liv fortfarande hur som helst.

Förra veckan hände ett par rätt sjuka grejer . Jag råkade få något i ögat när jag stod och klippte en murgrönehäck (hatar f ö murgröna numera).

Tänkte först att det kommer ut av sig själv om jag bara blinkar några gånger men icke. Försökte skölja, och greja men efter två dagars skavande så var det olidligt jobbigt. Vänder försiktigt på ögonlocket och ser något svart sitta fast ? i samma sekund ser jag hur ögonvitan börjar bli blodfylld. Ringer i panik till min chef och gråter. Allt som har med ögonen att göra ger mig panik efter surfincidenten i sri lanka för många år sen då jag fick uppsöka en djungeldoktor som stack en nål i mitt ögat. Skojar inte tyvärr. Vart traumatiserad efter det.

Hur som helst, jag fick en tid hos vårdcentral pronto som kunde konstatera att jag måste åka till ögonspecialisten i Kristianstad. Sagt och gjort, min fantastiska chef kör mig dit och efter en plågsam procedur fick läkaren ut något som satt fast ?

Uuuuuäh, föder hellre barn utan smärtlindring- vilket jag gjort!!! Tre gånger!

Ok. Nästa nära döden upplevelse skedde under tidig fredagsmorgon. Kör den sedvanliga kustvägen via Kåseberga. Oerhört vacker. Etcetera etcetera.

Helt plötsligt ser jag i periferin ett rådjur vara på väg upp mot vägen-jag pratar alltså centimeter från min högra huv. Hinner bara tänka-NU DÖR JAG. och tokskriker innan jag väjer undan reflexmässigt. Lika plötsligt som ”djuret”dykt upp vid vägrenen försvinner gestalten som i någon oförklarlig dimma. Vet inte vad det var men jag är övertygad om att någon vakade över mig där…

Tacksam minst sagt efter denna händelse.

Hoppas ni har det bra. Era kommentarer och tankar ger mig glädje och hopp om mänskligheten när den tyvärr gör en så besviken emellanåt.

Stor kram till er ♥️

Tack för ert tålamod ??

Hej där kära Måndag!

Ja, jag väljer att känna kärlek för måndag och en glad nyfikenhet för den nya veckan istället för en butter inställning till jobbveckans första dag. Förvisso lättare kanske att känna när en har ett tillfredställande och härligt jobb som jag har.

Jag har haft en hyfsat lugn helg. Väldigt trött dock så det blev inte mycket gjort som jag hade planerat. Kan skönja en begynnande förkylning ligga och gro i kroppen så det kanhända vara den som gjort mig utschasad.

Scrollade förbi ett inlägg på insta som fick mig att reflektera över det här med bitterhet, hat och negativitet som lätt kan härbärgera i ens sinne. Håller fullständigt med att inte låta ”någon” eller ”något” få bygga bo gratis i sitt huvud. Men jag tycker ändå det är fullt legitimt att under en tid få vara riktgt arg och få ur sina känslor över orättvis behandling etc. Därför blir jag faktiskt provocerad över att vissa ska kasta ur sig att en är så bitter bara för att du ger uttryck åt något som varit rent åt helsike. Klart som fanken att du kan låta bitter när snusförnuftiga verklighetsfrånvända besserwissrar förminskar det du varit med om. Sånt spär faktiskt bara på min vrede. I synnerhet när du aldrig fått någon riktig upprättelse heller utan ständigt är den som får bära hundhuvudet när något går snett.

Något annat jag blir så in i bövelen förbannad över är när illojala ryggradslösa ynkryggar försöker använda ”fina principer” som att ”släpp hatet” och ” sluta vara så bitter” som ursäkt för sin brist på att visa solidaritet för att själv slippa ta ställning och därmed hamna i obekväma situationer. Usch alltså. Värst är såklart när det sveket kommer från närmaste håll…blir liksom ytterligare ett övergrepp.

Är det så konstigt att en har svårt att ”släppa” saker då, eller har jag fel?

Men jag håller med, bitterhet ska inte få stanna kvar i kropp och knopp. Det är som att dricka gift och hoppas att det ska drabba den man ”avskyr”. Bättre vara ”better” than ”bitter”!

Nu ska jag lägga upp morgondagen. Redan tisdag och veckan styr mot nästa helg. Fint det ju.

Ha en alla tiders afton nu. Det ska jag och Stellis ha.

♥️

Hej helg! Hej på er.

Sitter på balkongen i solskenet och dricker mitt svarta guld. Helt underbart höstväder.

Idag ska jag och döttrarna bo på hotell, umgås och äta gott. Har bokat detta sen länge. Sånt en behöver för att klara vardagsstressen och livet när det går lite mer utför. Eller hur.

Från det ena till det andra. Måste tipsa om min kusins företag som jobbar med dessa grymma lerfärger och material.

Lermaterialet som ser ut som betong och pigmenteras i vilken kulör du önskar kan påföras vilket underlag som helst. T ex över gamla kakelplattor som bilden under!!!

Sjukt snyggt eller hur?! Fatta vad behändigt att jobba med och slippa riva ut gammalt kakel eller plastmattor som i sig om de är intakta är en perfekt fuktspärr. Rena trolleriet!

Nästa gång jag ska renovera kök/badrum blir det definitivt med material från Uppclay.

Mer info hittar du här! Dessutom jobbar Uppclay med renovering av möbler samt designar snygga krukor i detta material.

Nä nu ska jag toppa mitt hår och lägga en ansiktsmask. Sen blir det att packa weekendbagen. Ses kanske i Malmö mina vänner. Följ oss här!

Puss ♥️

God afton där mina vänner!

Vilken bedrövlig start på veckan det blev efter en så ljuvlig helg. Kände mig ändå fit for fight igår morse och dagen flöt på jättebra tills jag kom hem och fick en skum frossa och huvudvärk som sen gick över till kraftigt illamående. Något jag trodde berodde mest på att jag knappt ätit under dagen mer en nåt äpple. När jag väl ätit fick jag en sjuhelsikes magont och fick lägga mig raklång på sängen. Blev dock inte liggandes speciellt länge innan jag var tvungen att möta döden på toan. Fy den ångesten när du inser att det inte finns någon återvändo. Usch.

Kort sagt jag blev akut magsjuk igår. Helt utan förvarning. Stella har också varit vissen så det är ordentlig sjukstuga här. Och det är bara i början på september. Deprimerande.

Hur som helst var jag och hälsade på en av mina äldsta vänner, Jemima i helgen. Vi lyxade till det och åkte ner och käkade en vidunderligt god middag på Kajuteriet i Limhamn. Länge sen jag ätit så gott!

Kan man säga annat än mums på det här. Jag har fått bättre aptit på sista tiden och är oftare hungrig vilket tydligen är positivt då ungarna har klagat över hur sjuk jag har sett ut…Stella undrade för ett tag sen om jag hade anorexia när hon kramade mig. URSÄKTA??! Ha ha!

Jag brast ut i skratt och förklarade att mitt jobb är rätt tungt.

Förvisso blev jag rätt tunn under våren då jag gick igenom en tuff period som eskalerade i juni. Det har väl börjat stabilisera sig nu (jag har börjat acceptera rättare sagt) men jag tar verkligen bara en dag i taget.

Det är det enda man kan göra. Eller hur.

Nä nu ska jag krama kudden som inte har lämnat mig på hela dagen. Förhoppningsvis mår jag bättre imorgon.

Kram på er och håll er friska om det går.

♥️

För daglig uppdatering kolla in här!

Hallå kära helg!

Som sagt, veckorna går ruggigt fort och tycker det är helg för jämnan. Rätt gött faktiskt att tiden går fort just nu då jag inte direkt befinner mig i världens roligaste sits.

Fast jag kan faktiskt skönja ljuset i tunneln även om jag är beredd på mer ”mög” innan jag når dit. Att jag är så förtegen om vissa saker beror på att jag helt enkelt inte litar på min omgivning. Under rätt lång tid har jag fått vara tio steg före och alltid hålla garden uppe då tyvärr illojalitet i min närmaste krets har uppdagats på olika sätt.

Det har varit en tuff insikt och naturligtvis ökat på stressbördan.

Hörde en så klockren text igår på radion av Molly Sandén som fick mig att brista ut i gråt…jag citerar texten nedan.

Stor kram till er från mig.

♥️

God morgon!

Kastar in ett livstecken här med förhoppningen att jag ska kunna återkoppla mer regelbundet snart.

Tack för att ni har tålamod. Tålamod som jag inte har med mig själv.

Jag jobbar för fullt och resten av tiden är det familjerelaterade aktiviteter som fyller min tid. Har egentligen hur mycket som helst att berätta men har för tillfället munkavle. Måste få tiden till att sitta still med mina tankar och få ner de på papper innan jag släpper iväg de till er.

Är ni otåliga så kan ni alltid följa mig på instagram, Silverhome!

Nu måste jag dricka upp mitt kaffe. Vi ses.

Puss ♥️

Värmen tycks ha återvänt…

Skönt för de som vill suga ut det sista av sommaren. För min del kan det likväl bli höst. Jag jobbar ändå för fullt och det här året blev ändå inte som den var tänkt. Men jag måste medge att årets livsomvälvande händelser som fullständigt ryckt mattan under fötterna har dock fått vissa nödvändiga saker i rullning. Sen är det alltid sånt här som får människor att bekänna färg. Intressant. Väldigt intressant.

Får jag som jag vill så blir det i af en resa i höst/vinter. Semestern rann iväg här till en pisspöl så det hade minst sagt varit välförtjänt att få komma iväg en längre sväng i vinter. Jag som jämt reste förr. Kors och tvärs. Helt orädd. Utan någon att hålla i handen.

Jag vabbar idag förresten om nån undrar varför jag helt plötsligt bloggar två gånger på samma vecka. Tänk att jag bloggade flera ggr varje dag förr i tiden. Fattar inte att jag orkade samtidigt som jag drev företag, butik, renoverade hus och trädgård och var trebarnsmor. Ja just det, har ju fyra bokstäver till hjälp eller stjälp egentligen.

Ska i fortsättningen försöka forcera styrkan i min diagnos på rätt håll än att låta den fara iväg på tusen håll och till sånt och ”såna” som inte förtjänar den.

Deal!?

Hoppas ni gör detsamma. Ge er tid och energi till de som är värda den.

Kram på er så länge.

♥️

Hej hej!

Jag vet att jag är hopplöst dålig på att uppdatera. Är bara så löjligt splittrad igen och all ork går till jobb och barn. Att sitta ner i lugn och ro för att skriva infinner sig aldrig riktigt. Men nu är jag här en stund.

Så vad har då hänt sen sist. Jo idag hade vi en trevlig kick off på jobbet.

Först åkte mina kollegor och jag till kiviks musteri och flanerade innan vi åt en vidunderligt god lunch som världens bästa chef Kicki bjöd på. Kan verkligen rekommendera deras mat. Dit åker jag gärna och lunchar igen.

Foto: Katrin Bäcklund

Sen strosade vi mätta och belåtna runt bland äpplen och lummig grönska innan vi åkte till Roskraft och fick en lektion i rosor av experten Else bland hennes fem tusen rosor. Madre Mia liksom.

Nu ligger jag i sängen och ska fördjupa mig i diverse framtidsangelägenheter. Så, so long, så länge.

Fin kväll på er allihopa och tack för att ni fortfarande tittar in hit…

Puss

Orden har fastnat igen. De kommer inte ut. De far däremot runt i huvudet. Ungefär två miljarder stycken som krockar med varandra när de försöker bilda begripliga meningar. Det tvär failar alltså.

Sen ska det erkännas att varje gång jag scrollar förbi bloggappen i mobilen känner jag ett sting av ångest. Ångest över att inte ha skrivit på så länge.

Nu är det i alla fall höst. Har badat en gång i sommar. Varit på stranden max tre gånger. Och tja…det blev ju inte riktigt som det var tänkt, den här sommaren. Eller året överhuvudtaget.

Efter kolloflytt och diverse avveckling av möbler och pinaler så har jag äntligen både fixat balkongen och hemmet i övrigt.

Hade visning på lägenheten för några veckor sen och då fick jag fart på mig. Har fullständigt låtit hemmet förfalla under vår/sommar. Men nu har jag helt plötsligt massor med tid över.

I helgen t ex, tog jag och Stella in på hotell och njöt av malmöfestivalen o h varandras sällskap. Såå mysigt.

Kommer bli mer sånt framöver. Behöver det för att stå ut under vankande höst och vinter.

Måste tyvärr avrunda nu. Sitter med morgonkaffet i nattsärken fortfarande och borde strax vara klädd för jobb och on my way.

Får höras igen. Ha en fin onsdag.

Kram på er alla.