Skip to content

1 Comment

  1. MH
    31 mars, 2016 @ 11:28

    Så vackert där kommer bli,det är inte ytan som gör det utan det är omsorgen och kärleken som spelar roll. Du kommer mysa till det och njuta av solsken och fågelsång.

    Just nu njuter jag av fåglar, sitter och ser ut från mitt fönster hur flitig min duva är, ja det är min duva. Jag tog hand om den i fjol då mamman övergav den och den låg på marken hackad i huvudet. Den blev så tam eftersom jag blev som hans ”mor” så den satt på min axel, sen flyttade den i oktober. Nu är den tillbaka, duvor har nåt inbyggt i sig att komma tillbaka till sin plats där de föddes. Varje morron kommer den och sätter sig på gatlyktan, ja jag som är lite knas säger hallå min lilla duva,och sen flyger den iväg igen. Nu bygger den bo utanför min ytterdörr i en gran.
    En liten solskenshistoria så här på en helt vanlig torsdag.

    Må så gott. Kram/MH

Lämna ett svar