Ny vecka igen. Ingen månad skildrar väl en grå måndag så väl som Januari? I alla fall här nere i snöfria Skåne…
Därför ska Thairesan bli ett ofantligt skönt avbrott i en för mig deprimerande årstid.
Jag har väl inte varit den mest inspirerande bloggaren på ett bra tag nu och det gör mig både frustrerad och ledsen då jag faktiskt älskar att skriva men som aldrig får komma till sin rätt när jag ständigt är stressad och har en fullbokad agenda. Året som jag med glädje tog farväl av, gick till historien som det tyngsta på flera decennier med omänsklig stress (privata dilemman) svek och dödsfall, utöver det började en trött kropp säga ifrån allt mer.
Förra sommaren var en lång antideppföljetong med på-och avvänjning av olika knepiga mediciner som inte tycktes hjälpa utan mer stjälpa tills jag slutligen fick den utredning jag eftersökt i minst tio års tid.
Domen?
ADHD
Med blandade känslor tog jag emot en diagnos som är omdebatterad och allt som oftast används som skällsord om besvärliga överenergiska personer men som jag någonstans hela tiden vetat att jag har…
Med två, kanske tre utbrändheter i bagaget och flertalet personliga misslyckanden som avlöst varandra hoppade jag inte direkt jämfota av glädje när utredningen var klar. Det blev så sorgset definitivt att närmare fyrtio år av mitt liv har passerat i denna galna centrifug som föreställt mitt liv.
Hur som haver, som jag brukar säga, en fastställd diagnos är i alla fall en början och med rätt behandling (medicin) kanske jag nu kan vända skutan åt rätt håll och för en gångs skull börja i rätt ände och inte i tio olika ändar 😉
Jaha, nu vet ni det. Frågor?
Har en del angenäma semesterrelaterade saker att ta itu med idag men om tid finnes hör jag av mig igen. Önskar er en riktigt fin Måndag. Kram på er. ❤️
13 januari, 2015 @ 14:23
Kram fina du! Hoppas att detta året blir ett bättre år med mer glädje och lycka! Att åka till Thailand verkar ju vara en bra start!
Kram
12 januari, 2015 @ 22:20
Förstår att du tog emot den med dubbla känslor. Men du är stark och jag tycker du är så grym, så grym soulmate. När du kommer hem från Thailand villiga ge dig en låååång kram.
Puss fina!
12 januari, 2015 @ 21:10
Åh! Jag är också snart 40 och har nyligen fått samma diagnos. Precis som du har jag vetat länge, länge. Men inte orkat, idas ta tag idet. Dommen kom med dubbla känslor. Lycka och skam. Men en lättnad är det i alla fall. Och, bättre sent än aldrig! KRAM
12 januari, 2015 @ 20:46
Fina Marica! Jag tycker att du verkar vara en toppentjej!! Hoppas att allt ordnar sig för dig o att du hittar ett sätt att må bra. Ha en härlig semester o passa på att tanka både sol o energi. Massor med kramar från Småland.
12 januari, 2015 @ 18:02
Du är du och jag är jag, men vi är i alla fall komna till jorden av en anledning.
När jag mötte dig den där gången i din butik, kände jag en enorm värme, och ett sådant lugn det sa jag också. Om vi sen har olika saker i vårt bagage, spelar ingen roll, huvudsaken vi själv reder ut vårt liv, och att ingen ska döma någon annan Gillar dig, din blogg, din ärlighet, din ödmjukhet, du är en äkta person.
Kram till dig från ett blåsigt, mörkt och regnigt Österlen, men snart så kommer den, VÅREN, det tar endast en kort tid/MH
12 januari, 2015 @ 14:30
Ville bara titta in och berätta en sak. För mer än ett år sedan (tror jag?) hade du en tävling som jag vann, det var boken ”med ryggsäck i sydamerika”. Och vet du? Nu kommer den boken att komma till användning för om 2,5 vecka åker jag till Peru, Bolivia och till sist Venezuela 🙂 Så tack igen för att jag vann! 😀 Kram Malin
12 januari, 2015 @ 14:19
Inga frågor!
Tycker absolut din blogg varit och är inspirerande. Förstår dock din frustration över hur du har mått/mår.
Så skönt att få en diagnos så rätt medicinering och din egen förmåga att känna av din kropp och framför allt lyssna på den så kommer detta bli lysande bra!
Önskar din en riktigt härlig och avkopplande semester.
Kramar från Blekinge
12 januari, 2015 @ 12:10
Marica!
Jag brukar gilla det du skriver och uppfattar dig som en energisk men också ödmjuk person med stor konstnärlighet. Känslighet säkert också.
Själv är jag förundrad över alla diagnoser i denna tid. ADHD var ingenting som existerade när jag och mina 70+-vänner utbildade oss till socionomer, psykologer och liknande för några årtionden sedan.
Däremot fanns den tidens modeuppfattningar¨på beteendeområdet. Autistiska spädbarn var alltid autistiska på grund av dåligt samspel med mamman. Efteråt undrade man förstås: Hur hade mamma hunnit? Förstöra så?På fosterstadiet kanske? Om noradrenalin talades icke. Överhuvud taget var just mammor orsak till allt som inte blev bra med barn och ungdomar. Den tidens standardförklaring på allt.
Nu beror väldigt mycket på bokstäver. Som kommit dit av något som har med det neurologiska att göra. Ingen att skuldbelägga alltså och det är ju bra. Men – blir det inte för många diagnoser av just den här sorten nu? Undrar vad man ska säga om det när man blickar tillbaka 2040?
Jag tycker inte det spelar någon roll om det är rätt med dina bokstäver eller inte. Testa att hantera det hela bra och se om metoden är rätt för dig. Hur som helst så är du bra som du är!
Sympati från
Moi
12 januari, 2015 @ 11:34
Sänder en stor kram!
12 januari, 2015 @ 11:32
Inga frågor men en energikram! Hoppas att du får rätt behandling! Det är det viktigaste så att du mår bra. Ha en skön resa till värmen!
12 januari, 2015 @ 11:19
Kaunis! ❤️
Vad starkt av dig att berätta! (Säger jag som just idag bloggat om min pinsamma och jobbiga operation igår kväll).
Så underbart härligt att ha fått veta och att ha fått en diagnos. Försök inte lägga energi på det som varit utan på vad du nu istället ska få, hur ditt liv ska bli bättre och förändras till nåt härligare med rätt medicin. Sänder över massa styrka och kärlek fina du! ❤️
Stor kram Nina!
12 januari, 2015 @ 11:09
Inga frågor utan en STOR KRAM TILL DIG. Nu hoppas jag att den onda spirelen vänder och att du får en skön vår och framförallt en härlig resa!
Här börjar vi också så smått förbereda för vår Thaialndsresa, åker den 8/2…Whiii
Kram kram
12 januari, 2015 @ 11:09
Kramar i massor älskade du.
❤️❤️❤️