Hej där…

Kände inte för att blogga mer igår då jag fick beskedet om en vän som gått bort efter en lång seg kamp…

Det är alltid lika overkligt när man får sorgebud även om man i vissa fall varit beredd på det. Som att ens innersta väsen är programmerad att slå fullt bakut när det sker.

Som att man inte vill ta in det eller acceptera faktum oavsett om det är en ung eller äldre människa som lämnar in.

Förvirrande blir också känslorna när man så lätt kan skratta i ena stunden åt något trivialt för att i nästa åter minnas det smärtsamma faktum att någon saknas oss.

Livet fortsätter ju. För oss andra.

Som en tvär övergång så vill jag önska er en bra start på veckan och att ni är mer kuranta än vad jag är.

Vi ses lite senare.