Flyger snart min kos igen

Hej vänner!

Hemma igen efter en skogspromenad i regnrusket och mossplockning på min gamla stubbe jag har bakom huset.

Här skulle det bli några fler väldoftande hyacintarrangemang.

Ja jag är högst medveten om att fotot inte håller någon vidare klass. Denna årstid är helt hopplös ur fotosynpunkt, i synnerhet när man inte bor i en sådan där jättevåning med panoramafönster med maximalt ljusinsläpp…det kanske blir ändring på det nu!

Så här blev de andra hyacintgrupperna i alla fall. Ville egentligen göra sådana där bollar av mossan som man håller ihop med glittriga snören och annat fint men jag hade inget sånt till hands för tillfället.

En annan liten parantes i sammanhanget är att jag hädanefter alltid vill ha färska liljor hemma. Älskar den lyxiga doften den ger…

Nu till något annat. Jag ska resa bort igen. Närmare bestämt nästa Onsdag.

Jag tar Stella med mig och flyger upp med mor till Stockholm. Ska åka över till min gamla och sjuka mormor i Finland och ta hand om henne lite grann.

Så innan dess måste jag ha valt ut en vinnare i den härliga SPATÄVLINGEN. Fortsätt alltså att TÄVLA!

Nu ska här fixas söndagsmiddag. Ha en angenäm Söndag tills vi hörs igen.

Continue Reading

Frdagen den trettonde…

God förmiddag!

Skulle kunna skriva många och långa rader om gårdagens fasansfulla illdåd i Paris men konstaterar kort och gott:

Trots att världen befinner sig i ett stort kaos så fortsätter livet sin gilla gång.

Ikväll ska vi på vår kick off och försöka tänka på annat och glädjas åt att vi har livet & hälsan och framförallt varandra.

Fnulan och jag inledde Fredagen okristligt tidigt och flög redan 07 mot Stockholm där Hannah väntade. Efter en dumpning av bagage i huset åkte vi ner och lunchade med hennes söta väninna Rebecca.

Vi gick till RC och åt en gigantisk fetaost/valnötssallad som även räckte till kvällsmat. Inget förkastligt slängande här inte 😉Efter lunchen strosade vi runt i fina Sigtuna och tittade i affärer.Till kvällen blev det kreativa timmen i det Graafrydska hemmet och obligatoriska fredagstacos till Fnulans stora glädje.Och så avslutades middagen med världens smarrigaste marängsvisstårta som Fnulan och jag svängde ihop receptet lägger Fnulan ut ikväll ifall ni vill veta hur vi gick till väga.

Nu sitter jag med kaffekopp numero tres och funderar på så världsliga saker som vad jag ska ha på mig ikväll och hur jag ska få bort stekdoften ur håret…

Skevt jag vet då, världen åter befinner sig i chock men ändå så mänskligt då livet som sagt fortsätter att ha sin gilla gång.

Önskar alla en skön Lördag och vi ses lite senare från kungliga huvudstaden.

Continue Reading

Till alla pappor…

God dag alla Söndagsfirare! 

Sicket underbart höstväder vi har idag här i Skåne. 12 grader och strålande sol har fått jackan att hänga kvar på kroken i hallen. Är nästan lite svettig till och med.

Wunderbart!!!

 
Har städat trädgården hela dagen och även röjt en del inomhus och ska nu fortsätta med den invändiga städningen då en fotograf kommer ut och fotar imorgon…

Allt måste vara tip top!

Idag råkar det vara alla pappors dag och det är ju fint att man uppmärksammar sina fäder om man nu har någon i sitt liv eller i livet.

En pappa är ju i bästa fall inte bara någon som lämnade ifrån sig lite DNA under förhoppningsvis trevliga former utan även en närvarande person och förebild som älskar, stöttar och alltid sätter sina barns välfärd först. (Självklart kan man förvänta detta av modern också men idag är det fokus på papporna)

De flesta får man väl hoppas har just en sån pappa och ni som fortfarande kan lyfta luren och säga att ni älskar er pappa och är tacksamma för att han finns i era liv kan skatta er lyckliga över det.

Vill dela denna historia av en okänd författare som ni kanske redan läst men som jag tycker är en så fin & viktig påminnelse…

En pappa kommer hem sent från jobbet, trött & irriterad, när hans 5-åriga son väntar på honom vid dörren.

Sonen: Pappa får jag fråga dig en fråga?
… Pappan: Ja, vad är det?
Sonen: Pappa, vad tjänar du i timmen?
… Pappan: Det har du inte med att göra, varför frågar du sånt? svarade pappan argt.
Sonen: Jag vill bara veta, berätta vad du tjänar i timmen!
Pappan: Om du absolut vill veta det, så tjänar jag 200 kr i timmen.
Sonen: ohhhh , kan jag få 100 kr?
Pappan svarade irriterat: om den enda anledningen till att du fråga är att du ska få låna pengar för att köpa någon fånig leksak eller något annat skräp så kan du gå och lägga dig med detsamma i ditt rum och tänk på varför du håller på att bli så egoistisk, jag arbetar hårt varje dag för att tjäna pengar !

Den lilla pojken gick till sitt rum och stängde dörren.

Mannen satte sig ner, och blev ännu argare över pojkens fråga. Hur vågar han ställa såna frågor för att få pengar? Efter ca. 1 timme hade pappan fallit till ro och började tänka att det kanske var något som han verkligen behövde de 100 kronorna till, för pojken bad väldigt sällan om pengar Han gick till pojkens rum och öppnade dörren….

Sover du, min son? Frågade han
Nej pappa, jag är vaken.
Jag har tänkt, kanske var jag lite hård mot dig innan, det har varit en lång dag och jag lät min frustration gå ut över dig, här har du dina 100 kronor du frågade om!

Pojken satte sig upp och log, ”åååhh, tack pappa!”
så lyfte han sin kudde och tog upp några skrynkliga pengar.

Pappan såg att pojken redan hade pengar och började bli arg igen.
Varför ville du ha mer pengar när du redan har?!! frågade pappan.

Den lilla pojken började räkna sina pengar och så tittade han upp på sin pappa:
”för jag inte hade tillräckligt men nu har jag! Pappa jag har 200 kr ,nu kan jag köpa en timme utav din tid sa pojken och räckte pengarna till pappan…

Till alla er som arbetar så hårt i livet, vi bör inte låta tiden glida genom våra fingrar utan att ha tillbringat någon tid med dom som verkligen betyder nåt för oss , dom tätt inpå våra hjärtan.

Om vi dör imorgon kan firman vi jobbar för lätt ersätta oss inom några få dagar. Men familj och vänner som vi lämnar kommer känna tomheten och förlusten i resten av deras liv !!

Ikväll blir det nog årets sista grillning skulle jag tro.

Ses lite senare.

Continue Reading

En dag ska jag ha en sån

När jag flyttade till Ystad för 18 år sen så var det till stor del de milsvida stränderna som lockade mig till Skånes vackra kust.

Det var i synnerhet en vit slipad sandsten som min mor hade haft i sin ägo så länge jag kunnat minnas som alltid fångat mitt intresse. Jag brukade stryka min hand över den lena stenen där hon skrivit Ystad 1976 och fantisera om de där vita stränderna hon beskrivit som något av de vackraste stränder hon sett…

Som jag längtade till det där Ystad!

När jag och dåvarande mannen kom till ett vägskäl i Uppsala i och med dotterns födelse så bestämde vi oss för att vi var färdiga med universitetsstaden. Då jag egentligen alltid velat flytta utomlands så hade vi allvarliga planer på att flytta till Portugal men något fick oss att sätta oss i vår Opel Berlina den där sommaren -97 och åka de 70 milen ner till Ystad och skriva på ett hyreskontrakt på en lägenhet vi inte sett.

Den sommaren var osedvanligt het och jag minns att jag förtrollades av den fuktiga & salta havsluften, de pittoreska kullerstensprydda gatorna och de fantastiskt vita stränderna som ramade in ett grönblåskimrande hav.

De karakteristiska badhytterna som kantar strandvägen nere vid Sandskogen har alltid fått mig, trots de orimligt höga priserna att önska ett litet kryp in där en dag. Helst i någon karibisk kulör som sticker ut i allt det typiskt svenska. Fast då vill jag ännu hellre ha ett kryp in i ett varmt fjärran land…

Har faktiskt alltid gillat lite mindre hus överlag. Nog för att det känns tryggare och mer gästvänligt än ett stort och opersonligt palats…

Nu ska jag strax hämta min lilla dotter. Ses senare under dagen.

Continue Reading

Minnenas helg

Då var Alla helgons helg över för denna gång och man har åter skänkt alla nära och kära som lämnat oss en extra tanke. Kyrkogårdar och andra minnesplatser har smyckats och tusentals ljus tänts i novembermörkret.

I dagarna var det exakt 22 år sen min pappa förlorade sin kamp mot cancern och det är alltid särskilt vemodigt den dagen och även om det gått så lång tid så vänder många minnen tillbaka.

Minnen från sjukhuset, minnen från ett tungt farväl minnen från sorgfyllda veckor som präglades mycket av det där praktiska som måste ordnas när någon går bort.

Planering av begravningen, planeringen av bouppteckning, planering av boendesituation och annat vardagligt ombesörjande…

Många gånger när jag minns tillbaka så slår det mig att mitt i allt detta befann sig min mamma, 40 år, ensam med familjeföretaget att sköta och redan änka med två tonårsbarn som med sina bekymmer kanske inte var till största stöd i en av den svåraste perioderna i hennes liv. Vilken pärs!

En klen tröst är väl att mycket av det praktiska idag sköts av andra som specialiserat sig på det som oundvikligen drabbar oss alla någon gång som just begravning och den byråkratiska delen som präglar våra liv från den stund vi tar vårt första andetag till det sista.

Hur gjorde man förr i tiden kan man undra…

Hoppas ni hade en fin helg. Nu tar vi nya Måndagstag. Ses senare under dagen.

Continue Reading

Tacksam för det lilla

Tycks som att Oktober tänker bjuda upp till solsken och dans så här på slutet av månaden!

Tackar ursprunget till livet för det och att jag faktiskt mått bättre idag.

Känns även fint med alla som bryr sig och som genom kommentarer, sms och samtal har hört av sig och visat så stor omtanke. Det betyder.Fick en skön promenad med min stora dotter Mathilda häromdagen som också behövde komma ut i vår sköna natur bland klorofyll och fotosyntes för att inhalera friskt syre.

Det gör gott för kropp &knopp.

Tänker inte orda så mycket mer just nu om allt men jag kan meddela att jag fick ett bra möte med min nya kontakt på Capio idag som känns engagerad och seriös så nu kanske jag får adekvat hjälp i djungeln av mediciner och behandlingar.

Önskar alla där ute en skön kväll och att ni har det så bra ni kan var ni än befinner er.

Continue Reading

Det triviala är min räddning

Är det inte högst besynnerligt hur snabbt man sväljer en tragedi numera och går vidare?

Måste vara något slags försvar som sätter in, för skulle man gräva ner sig i alla sorgligheter som inträffar dagligen 24/7 så skulle man antagligen gå under känslomässigt.

Så jag ber om ursäkt för att jag tänker skriva några ytliga rader om det fina vädret vi fick i Skåne idag, och hur glad jag är över lunchen jag fick bjuda mina vänner från Uppsala på, som jag inte träffat på så många år och att jag gläds över att mitt hem är städat. Och något så banalt att jag äntligen köpt hem nya växter till fönsterna…Cyklamen har för mig varit en tantväxt men som helt plötsligt inte är så himla ful längre som jag tyckte innan.

Har drabbats av svår mensvärk som jag får behandla på något vis. Är vedervärdigt sugen på allt som är onyttigt och känner ingen större vånda över att tillåta mig att hänge mig åt dessa synder idag.

Ska be herrn inhandla de söta förnödenheterna på vägen hem.

Hoppas ni får en fin Fredag och att ni inte är alltför nedslagna denna dag.

Hem och krama om era nära & kära och gläds åt att de goda är fler och starkare än de onda.

Det tror jag i alla fall.

Continue Reading

Ska vi bli som USA nu?

Alltså, vad är det som händer i det här landet? ; är det förmodligen väldigt många som frågar sig efter en av de svartaste dagarna i modern Svensk historia.

 Vi har som stumma sett på när helt störda skolskjutningar i USA inträffar med jämna mellanrum och när det senast skedde i Norge så förfasades vi förvisso men trots allt var det utom räckhåll för oss i trygga lilla Sverige…precis som att alla i sin enfald trodde att det aldrig kunde hända här.

På något sjukt vis, ungefär som den där kokta grodan som vänjer sig vid den stigande temperaturen som slutligen tar kål på den, så känns det som att vi sakteliga vänjer oss vid galna illdåd och inte agerar förrän det är alldeles för sent.

Idag skedde det i Trollhättan. Imorgon kanske det sker i Tomelilla.

Ikväll är det fler än en lamslagen mor, far ,bror & syster som med svart hjärta förtvivlat frågar sig varför?

Imorgon fortsätter detta land och resten av världen att åter ställa sig frågan varför och när & hur ska denna ondska upphöra?

Tänker särskilt på de som personligen drabbats av dagens tragedi och önskar att de får någon sorts lindring trots sin svåra sorg. ❤️

 

Continue Reading

En dag i sänder

Hej och god morgon alla fina människor!

Idag känns allt lite lättare av någon anledning. Kanske är det för att avståndet upp till himlen känns högre och luftigare och inte så tungt som det gjorde igår. Som om någon lyft av en trång kupa eller öppnat buren som gör det lättare att andas på något vis.

Sådana dagar får man vårda ömt i sitt hjärta och ta fram ur minnesvalvet när de tunga dagarna kommer…Tack för allt stöd ni visar. Det gör det lättare att uthärda de dagarna man känner sig allenast på jorden och som en vilsen själ på väg mot de djupa skuggornas dal.

Men idag skiner solen nästan och jag känner till och med självmant för att kamma håret, ge kinderna lite färg och gå en lång promenad ute i naturen.

Saknar havet. Så jag tror jag åker in till Ystad och hälsar på min räddare och trogna terapeut.

Ses senare mina vänner!

Continue Reading

Får nog börja knarka igen…

Hej höstförmiddag!

Lugnt och stilla har dagen inletts med en kopp svart guld och ett viktigt samtal.

Ett samtal till min läkare.

Har motvilligt insett att det inte går längre. Jag har bedragit er och mig själv framför allt, att jag fixar detta utan centralstimulerande…

Har efter ett halvårs självhjälp med kostomläggning, zonterapi och naturläkemedel efter den avbrutna concertabehandlingen kommit fram till att jag tyvärr behöver någon form av medicinering i alla fall…

Känns dock som ett misslyckande. Tyckte själv att jag var på gång i somras och folk runt omkring mig märkte tydlig skillnad. Så kommer detta bakslag.

Är livrädd för att bli den där gråa skuggan av mig själv igen. Den där som nästan försvann. Som totalt tappade gnistan för livet och som bokstavligen började tyna bort.

Vägrar gå på concerta igen. Den berövade mig nästan livet. Och Strattera hade min son svåra biverkningar av. Men vad är egentligen skillnaden mellan den och Ritalin som jag blivit rekommenderad nu?

Det finns en variant, Metamina som jag läst mycket om, med knappt några biverkningar alls men som är svår att få utskriven i Sverige.

Finns det någon här som har erfarenhet av den medicinen?

Ursäkta att jag inte hela tiden trallar fram skojfriska inlägg om hur överlycklig jag är för mitt hus, familj och mina senaste väsk & skoinköp av ”rätt” märke. Missförstå mig rätt,

jag är tacksam för allt jag har i mitt liv

men jag är nog av den sorten som inte kan låtsas att allt är frid och fröjd när livet precis knäat en i skrevet 😉

Som avrundning på detta inlägg så vill jag önska er en finemangers Tisdag och att jag förmodligen tittar in senare under dagen.

Tills dess, ha det fint.

Continue Reading