Igår hade vi lite kalas hemma då det var hela sju år sen vi sa ”si accepto” på Dominikanska Republiken och exakt ett år efter sa hej till vår lilla tjej, Stella.
Sa någon att tiden går fort?
Jordgubbar, Billabong bubbel- supergott alkoholfritt alternativ och fin bukett då kan festen börja.
…och så lite presenter på det.
Vad det blev till middag har med min present till mannen att göra. Gissa vad?
I helgen ska ni få se tårtan jag gjorde och mycket annat skoj.
Skön Fredag på er.
Hela gårdagen städades & fejades det och jag hade såklart min bästa bröllopspresent ever, festfixhjälpen Stella till hands.
Tårtan förbereddes dagen innan som ni ska få se senare men då Stella ville ha cupcakes så körde jag en fuskvariant med färdiga muffins direkt från Willys (fy skäms på mej) som vi bara spritsade lite frosting på.
Lätt som en plätt!
Snäääällla, kan jag få smaka, baaaara en!
Är väl överflödigt att nämna att ungen äääälskade ”fuskcupcake’sen” (stavning på det någon?)
Nåväl, ibland får hen unna sig en dag med carbs. Dock gör sig sötsaker inte besvär att komma över min tröskel. Äter knappt mörk choklad ens en gång numera.
Tack Concerta! 🙂
Jahapp, lite målning av en gammal soffa idag då. På återseende.
Dröm om studentens lyckliga dar…
Om ett år är det dags för min lilla tösabit att kastas ut i vuxenvärlden med allt vad det innebär och det ska ju naturligtvis firas med pompa & ståt.
Att det kostar en slant har jag ju förstått. Kanske förnuftigt att redan nu införskaffa det nödvändiga för en detta jippo.
Nu har du som för fullt planerar att uppvakta din student 15 % rabatt hos Önskefoto när du beställer studentplakat. Uppge rabattkoden STUD15AF .
Rabatten gäller t om 20/6-15.
Nu ska jag måla på en beställning och sen åka på några inbokade möten.
Ha en fortsatt trevlig dag.
Igår var utan tvekan den tyngsta dagen på flera decennier. Var fullständigt uttömd på energi efter begravningsakt och liten reunion med vänner från förr…
Det var så många minnen som sköljde över en och förstärkte det tragiska i detta ofattbara som hänt.
Min gamla hemstad Uppsala ruvar på många minnen, tyvärr många smärtsamma sådana och med Tobbes sorgliga bortgång läggs ännu ett därtill.
Men det var en fin minnesakt och även om det framkallade ohejdbara tårar så är den värsta biten över nu.
Idag ska bror & jag göra en nostalgitripp och besöka alla gamla platser och minnas de sorglösa tonårstiderna vi hade innan vuxenvärlden började sparka oss i skrevet. 😉
Ses senare.
God afton…igen!
Hade knappt svalt frukostkaffet innan det var tid att tänka på kvällsvarden.
Är det bara jag som tycker att tiden går jobbigt fort?
Imorgon är det redan tre veckor sedan vår vän ställde in sitt liv och på Onsdag ska vi ta ett sista farväl.
Jag har som jag sa tidigare idag fortfarande inte förstått att han är borta. Det är bara helt enkelt så ofattbart för alla som kände denna glädjespridare att han inte ville finnas mer…det är bland annat främst därför jag känner den djupaste sorg inom mig.
För att det är just det. Så sorgligt.
Det är dock aningen märkligt hur olika man reagerar på en förlust. Jag var förstås ledsen förra sommaren när min morfar dog men det var ledsamt på ett annat vis.
Han fick ju leva ett långt liv med både barn, barnbarn och t o m barnbarnsbarn.
Det fick inte Tobbe...
Så även om han inte var en ”nära släkting” så var han…
…den första jag & brorsan lärde känna sommaren -87 när vi flyttade till Uppsala, den förste som fick mig intresserad av skatekulturen och nog den förste som fick mig att älska långhåriga rockerkillar…så det är bland annat även därför jag till ”vissas förvåning”, blev fullständigt förkrossad när jag fick beskedet hur han gått bort.
Jag är ledsen och jag kommer nog alltid vara det så länge jag lever för enligt mig finns det ingen vettig förklaring varför en ung människa eller någon överhuvudtaget ska gå och må så fruktansvärt dåligt och inte bli tagen på allvar att man väljer bort livet.
För det var vad som hände.
Och det kan ingen Lex Maria i världen göra ogjort.
Nu ska jag försöka samla mig så att jag fixar denna vecka. Tack för att ni läser min blogg och era fina tankar och avtryck som ni lämnar här inne hos mig.
Det betyder.
God morgon på Er!
Hoppas Måndagen börjat bra och att den korta veckan blir fin med Valborg och allt.
Jag har mentalt förträngt denna vecka då det blir begravning på Onsdag för vår barndomsvän som tragiskt gick bort för några veckor sen.
Har fortfarande inte förstått att han inte finns mer. Så overkligt. Den här begravningen kommer bli tung att gå på och så oerhört ledsam. 
Har lite praktiskt fix idag att ta itu med då jag flyger upp till Uppsala imorgon där begravningen kommer att hållas. Men vi ses senare under dagen med lite muntrare tankar.
Ha en fin Måndag. Det är vår nu…
Skönt med Fredag igen då!
Förra veckans flygresa upp blev minst sagt en dramatisk upplevelse för mig som efter allt som hänt hade nerverna utanpå och i princip började gråta för minsta lilla incident.
Först en timmes terapi med Fnulan som flög samtidigt.
Sen hände det som INTE får hända!
Foto: Amy Neunsinger för Rachel Ashwell
När vi klivit av planet i lungan ro och skiljs åt går jag runt halvt medvetsbefriad tills jag plötsligt kommer på att jag ska svara på ett sms som min moster skickat som jag ska bo hos. Men VAR är mobilen???
Jag har bara handbagage och väska och dessa töms bokstavligen ut och in men INGEN mobil. Måste ha glömt den på sätet när jag tog ner min väska. PANIK!
Här står jag ensam på Arlanda, utan mobil, utan pengar då jag hade alla korten i mobilcaset och INGA telefonnummer att ringa då jag inte kan ett enda nummer utantill förutom 1177 😉
VAD GÖR MAN?
Efter att ha försökt komma tillbaka in i gaten och planet vilket är omöjligt och pratat med x antal personer som skickat mig både hit och dit utan fruktsamt resultat och dessutom informerats om att mobilen inte legat på sätet då de kollat så är jag fullständigt hysterisk och gråter hejdlöst och ogenerat.
Ett praktpsykbryt alltså!
Går till informationsdisken och möter en vänlig själ vid namn Maria Sjödin som låter mig låna telefon och googla lite nummer samtidigt som hon kollar en extra gång om planet verkligen genomsökts ordentligt. Några samtal senare hör jag henne utropa: Nä, är det sant, gulle dej, ja just det…Marica Silverhamn på första raden!!!
Trodde jag skulle svimma!
Tack vare denna underbara och hjälpsamma människa fick jag tillbaka min mobil och kunde därmed fortsätta leva. Ha ha, helt sinnessjukt att ens liv ligger i denna apparats händer.
Tusen Tack om du läser det här!
Denna lååånga förmiddag mötte jag flera hjälpsamma fina människor b la Anne som bjöd mig på en kaffe och bulle. Så fin gest som jag absolut ska föra vidare.
Det finns hopp om mänskligheten!
Nu ska jag åka in och hämta ett fint paket från FEMME Collection!
Sen ska ni få se vad jag fick av Hannah.
Vad som än händer fortsätter Tellus rotera runt sin egen axel och där ett ”ljus släcks” tänds ett annat…
Försöker se det som att även om vi som är kvar, lever vidare så lever faktiskt minnet av de som lämnade också vidare. Döden släcker ett liv men aldrig minnet av relationen man hade med den personen.
Kan känna viss tröst av det, att minnen aldrig kan tas ifrån en.
Tack Hannah för dina stöttande & varma ord!
Idag ska jag försöka gå vidare med mitt så kallade liv och ta itu med det som fick stå på hold sen förra veckan.
Ses aningen senare mina vänner.
Hej där denna Påskdag!
Idag har jag farit på riktigt traditionell konstrunda. Mitt fina sällskap denna dag var ingen mindre än bloggkollegan Fnulan som trots sin skånskhet aldrig gjort påskrundan, någonsin…vafalls?
Då jag hade en liten ”tur” utstakad åt oss så blev det en konstig liten runda med vitt skilda konstnärer med små roliga anknytningar till mig själv som jag kommer att förtella allteftersom.
Vi inledde ”rundan” med en fabulöst fin brunch på YSB. Vi omkom en aning båda två när vi såg skaldjursbuffén. Madre Mia vilket överflöd av delikatesser!
Som den köttrataren jag är finner jag den största fröjd i att inmundiga havets läckerheter (inte ostron dock som är asäckligt).
Behöver jag ens nämna gottebordet?
Foto:Fnulan
Efter den nirvanska brunchen blev det en sedvanlig flukt på Gynnings utställning. Fjärilarna, me gusta!
Efter YSB och ett snabbt hej till Hannah & Peter som brunchade samtidigt och faktiskt firar 7 årig bröllopsdag idag så for vi vidare på tre stopp som jag märkt ut.
Vilka dessa är kommer jag presentera imorgon. 😉
Har precis vänt hemåt efter en stor middag hos mor som har för sed att göda sina avkomlingar så fort man kliver över hennes tröskel.
Ganska så jättetypiskt mödrar va?
Ha en skön kväll så länge. På återseende imorgon dag.
Då drar vi fram utemöblerna och klockan en timme- hurra för sommartid!
Även om jag personligen tycker det är dumheter och trams att klydda med tiden fram och tillbaka på det här viset som jag skrivit om några gånger, så markerar det ändå början på en ljusare tid.
Det har jag firat idag!
Våfflor med alla tillbehör, mördegskakor med lemocurd och klassisk sommartårta med jordgubbar! En riktig lyxfrulle med andra ord.
Sommartårtan blev supergod med bottnar av långpannesockerkaka i lager på lager med fyllning av vispad grädde & lemoncurd. Gissa om jag var populära mamman vid frukostbordet denna morgon? 🙂
Lite synd att LOPPISEN fick ställas in i sista minuten då det regnat ymnigt hela förmiddagen. Är dock hysteriskt trött idag efter gårdagens rusning av folk så det är tveksamt om jag orkat stå ändå…
Soffan kommer vara min bästa vän idag och äppelteven 😉
Har förresten några riktigt bra filmtips jag vill tipsa om för regniga dagar.
Ses senare. Ha en skön Söndag!
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. Lär dig mer