Är för tillfället otroligt låg av olika orsaker.
Jag bär och har burit en alldeles för tung ryggsäck på tok för länge som jag velat dumpa men har valt av omtanke och den där missriktade lojaliteten att inte släppa än.
Varför kan man undra. Lojalitet är inte direkt något som visats mig genom åren…
Härmed vill jag bara deklarera att jag tyngs av känslor och omständigheter som gör mig otillgänglig just nu.
Vill bara be om tålamod. Jag besitter en hel del insikt och kunskap inom områden jag vet att medsystrar hade haft stor nytta av att ta del av. Tar bara sats inför det.
Okej?!
Känner mig precis så här suddig som den här bilden…
Men det klarnar lite mer för varje dag.
Nu ska jag förtära en söndagsmiddag och glädjas åt att jag har vissa vänner som bryr sig otroligt mycket om mig.
Som sagt, nästan helt klart invändigt förutom pentryt som fortfarande inte har fått sin ”betongyta” som bror skulle hjälpt mig med…
Då hjälper det att baka något gott!
Nu ser man inte ens den lilla järnstolen som står inne i ”rummet”.
Jag har faktiskt fått en ny sommarfavvo…Dorotheablomman ovan i tuttifruttifärger är helt underbar!
Avslutningsvis kollade vi alla fabulösa persikor som är mogna i båghuset nu innan vi fikade såklart.
Här kommer en liten peak på pentryhörnet jag fixat i stugan.
