Ett tack och en undran

Hej Måndagsafton!

Dagen gick förvånansvärt fort då jag våndades ordentligt igår över hur jag skulle förklara för liten dotter att jag tyvärr inte kunde stanna hemma med henne idag. Hon har klamrat sig fast vid mig sen den där ”dagen”. Helt naturligt såklart då barn behöver sina föräldrar extra mycket i svåra situationer som vi befinner oss i just nu.

Men vi tar en dag i sänder och försöker fortsätta se positivt på tillvaron trots problemens komplexa karaktär.

Tackar från hjärtat de fina själar som hört av sig på olika sätt och visat sitt stöd, även om inte alla har hela bilden av vad som hänt.IMG_0626.PNG

Nästa vecka är jag äntligen ledig en hel vecka. Ni anar inte hur oerhört mycket jag behöver det då jag känt mig så fruktansvärt sliten sista året. Lite som att allt som hänt de senaste åren kommit ifatt nu när man börjat få distans till saker och ting man genomlidit.

En rejäl mental käftsmäll faktiskt.

Under minisemestern ska jag bara vara med mina barn. Vi har planer på att åka till Göteborg bland annat då jag lovat sonen att göra Liseberg men sen har vi faktiskt inte tänkt så mycket mer.

Både jag och Mathilda vill åka till Finland men vet inte om det blir lite för långt för att bränna den enda veckan som jag har ledigt…

Har ni några tips på utflykter/mindre resor man kan göra med startpunkt sydskåne?

Nu ska jag tvaga min lekamen innan läggdags och kanske se en film med stor & liten.

Ses imorgon dag.

Kram.

Continue Reading