Förlorade år…

Hej mina vänner. 

Idag är jag lite låg. Med handen på hjärtat har jag varit det några dagar trots det vackra vädret. Tro mig, är oerhört tacksam för att sommaren snart är här på riktigt, att jag har tak över huvudet och ett jobb att gå till. Men det saknas mig något och idag känns det lite mer än andra dagar…

Idag skulle vi firat vår 8:e bröllopsdag och dessutom blir Stella sju år på samma dag. Det känns extra tungt i hjärtat helt enkelt.


Vill understryka att jag inte ångrar mitt val att gå vidare för det beslutet var väl övervägt och en livsnödvändig åtgärd för att överhuvudtaget orka finnas. Men som jag uttryckt tidigare så är det fortfarande en stor sorg att bearbeta då familjedrömmen ännu en gång sprack och lämnar fem sargade själar efter sig. 

Jag träffade en bekant för ett tag sen som skilt sig för ungefär ett år sen och nu träffat en ny man men hon var olyckligare än någonsin då hon kände att sorgen efter sin skilsmässa hade kommit ifatt henne nu och som hon sa, hade kraschat fullständigt. Det skrämmer mig lite. För nu orkar jag inte vara ledsen mer, det har jag liksom varit tillräckligt de senaste åren…ska det aldrig ta slut?

Hur som haver, jag ligger i detta nu nere på playan i min nya bikini och njuter av årets första stranddag. Hoppas & ber för en lång, het sommar som plåster på såren.

Hoppas ni har en skön Lördag. Vi ses sen ❤️

 

Continue Reading