Hej på er och god torsdag!

Idag skiner min bästa vän på oss här nere i södern. Sjukt najs och ytterst välkommet då det spöregnade stundtals igår. Ruggigt var bara förspelet 😉

Igår var jag med om nåt så sjukt äckligt att jag fortfarande ryser vid bara tanken…

Efter loppisen så blev en del saker över och jag gav bort massor till vänner och bekanta. Retrovasen ovan från Gefle och de små tallrikarna hade jag först tänkt ge bort till en kompis som gillar sånt och bad min mor packa ner dessa i en kartong. Sen hamnade allt i min bil och blev kvar tills igår då jag fick ett ryck att göra i ordning köket på jobbet som har varit rätt trist och opersonligt.

 Sagt och gjort så kom jag att tänka på retrogrejerna som legat kvar i bilen och aldrig hamnat hos den tänkta vännen.

Till saken hör att jag i Tisdsgs tyckte att det luktade lite konstigt i bilen, som en doft av sopor. När jag hämtar den bubbelplastinpackade vasen och tallrikarna så känner jag en ännu en gång denna omisskännliga odör och tänker att det måste vara plasten som luktar.

Väl inne i köket packar jag upp sakerna och putsar av vasen som stått rätt länge ute i min verkstad varpå min näsa träffas av en riktigt stark stank. Usch, måste vara några gamla blad från någon bukett som ruttnat; tänker jag och börjar fylla vasen med vatten och spraya diskmedel i.

När jag vänder på vasen för att tömma känner jag att det är något tungt som åker ur…

Chocken när jag inser att den håriga klumpen i diskhon är en död mus visste minst sagt inga gränser, utan jag bara skriker rakt ut! Alltså det var så sjukt äckligt att hitta det där muskadavret i synnerhet efter att jag inser att den legat i bilen flera dagar, avlidit och sen börjar ruttna. Kräääääks.

Förmodligen hade musstackaren trillat i under loppisdagarna och inte tagit sig ur och sen dött i bilen. Tänk om jag hade lämnat vasen till min vän…hemska tanke.

Lite komiskt är det dock i efterhand att jag stod och skrek som en liten tös och viftade fjolligt med händerna över ett litet muslik. 🙂

Jaha det var gårdagens trauma. Ses senare vänner. ❤️

Jag vet att jag är döjobbig som drar på allt som rör nyheter i mitt liv. Men hade det inte varit så ofantligt mycket tråkigare om jag basunerat ut allt direkt!? Lite spänning här i livet har väl aldrig skadat, inte sant!

 
Min ytterst omtänksamme chef välkomnade mig idag som nyanställd på Ryds bilglas med en underbar bukett. Än så länge sköter jag bara kundkontakterna men snart kan jag även kalla mig bilglastekniker då jag ska lära mig detta yrke.

Het otippat måhända men otroligt skoj och då inte fruntimmer direkt är överrepresenterade här så vet jag att det kommer bli klockers för fröken Silverhamn som alltid kommit bättre överens med karlar 😉

Jaha, då vet ni det! Det var väl knappast en endaste som gissade rätt va?

Som jag nämnt innan så kommer jag fortsätta att åta mig inredningsuppdrag och målerijobb i mån av tid och här kommer ni alltid först av alla bli uppdaterade om vad som händer.

Nu är det snart tid att stänga för idag och köra hem. Imorgon väntar veckans bästa dag, Fredag som med ens har blivit ännu heligare nu när man jobbar fasta tider. Så imorgon tror jag bestämt det blir lite bubbel.

På återseende alltså mina vänner.