Var hälsad, denna sista majlördag!
Månaden har verkligen varit fantastisk, vädermässigt i alla fall. Själv har jag brottats med mycket tankar och ångest som kommit ur ett kaos jag hamnat mitt i. Eftersom det inte är självförvållat på så sätt känns det onekligen orättvist och otroligt tungt stundtals och jag har verkligen börjat tappa sugen för allt. Som ni kanske märkt även här på bloggen. Jag som egentligen älskar att skriva…
Inte ens kolonin känns rolig längre. Trots nya projekt och planer.
Nåväl. Det går ju lite upp och ner det där och sista halvåret har gjort mig medveten om min inre styrka och att jag faktiskt klarar mig helt själv. Behöver inte blodsband. I synnerhet inte om de är så lättköpta som jag har upptäckt…
Nä, ha en fin dag hörrni. Det ska jag ha med mina ”nya familjemedlemmar”.
Kram
4 kommentarer
Blodsband är inte allt….jag älskar mina vänner för dom är där för mig när jag/vi behöver varandra! Det är dom dom ger mig styrka!
Det bästa med vänner är att man väljer dom själv ❤
Yes! Så sant ?? kram
Marica det är för tradigt för dig att du inte ska kunna ha en balans mellan det tråkiga och det trevliga, nu tycks det ju va tråkigheter mest.
Livet är en balansgång en skör tråd, som med mitt lilla barnbarn som för två veckor sen blev påkörd och ilfart till sjukhus, men han hade änglavakt.
Jag fick en stor klump i magen tårarna trillade men jag kände i alla fall han reder det min lilla fyraåring. En ren skär olyckhändelse, många frågar vems var felet måste det va någon, måste där finnas en syndabock, nä så är inte fallet. Han piggande till med ett haltande ben bulor i huvudet och skrubbsår, min älskade hjälte. Så det jag menar inte för att berätta en händelse i mitt liv men man måste försöka känna det där livet, livet som är så underbart trots motgångar.
Hoppas du hittar den där balansen ro i kroppen frid i hjärta och själ. Du är ju en färgstark konstnär, en otrolig mamma som roddar familjen, du pysslar i din koloni och jobbar med skolan, du är så bra min vän. Känn dig stolt sträck på dig och försök njuta.
Kram från mig på slätten/MH
Åh, hu så hemskt. Skönt att det gick väl.
Det löser sig. Får bara lära mig att stänga av. Kram