Tack för att ni uppskattar min uppriktighet trots att det stundtals blir nattsvarta inlägg.
Jag kämpar febrilt för att hålla en positiv ton här inne även om det har varit allt annat än glädjeämnen som genomsyrat mitt liv de sista åren.
Även om jag yppat en del så är det som sagt toppen på ett isberg som jag inte kan berätta mer om just nu.
Det hade blivit för magstarkt. Det är synd för jag är övertygad om att väldigt många befinner sig i samma situation och hade blivit styrkta av min historia…
Mammor som förtvivlat kämpar. Kvinnor som lider i det tysta under ohållbara förhållanden.
Människor, som du och jag.
Tackar mina vänner som under lång tid lyssnat på mig och mina tårar. Ni som känner till ALLT jag gått igenom och fortfarande försöker ta mig igenom.
Tack.
Utan er hade jag inte stått upp. Nej, inte ens på knäna.
Jag ska inte ge upp. Jag ska fortsätta kämpa. Jag ska klara detta.
K r a m
3 kommentarer
Kram fina Marica!
Never give up. Har du lyssnat på popsången på december program. Sååå bra. Passar så bra att muntra upp sig. Den börjar fastna lite så jag går och nynnar den lite under dagarna. Tack själv för att du ger oss lite inspiration om allt och lite till, och att vi inte mår bra många av oss är inte konstigt. Världen trycker på och det snurrar fortare än nånsin …..Snurra min jord låt mig följa med dig jag är lika värnlös somdu, ….
Så sant.
Kram <3