Black week

Hej på er!

Nu har det varit tyst här igen som i Hades och tyvärr har veckan varit svartare än svartast i alla bemärkelser.

Det började egentligen redan förra helgen när jag fick sorgebud tidigt på lördagsmorgonen.

Min lilla mormor lämnade oss. ?

Så många minnen som sköljer över mig…Älskade fina Marjatta. Zigenardotter till Arthuri som lät mig åka bak på hans röda moped ner till lanthandeln i Tevaniemi där en fortfarande handlade över disk. Spelade fiol och arbetade som skomakare. Minns fortfarande hans verkstad som luktade så gott…tyckte särskilt om honom. Men jag älskade mormor.

Minns mormors bröd. Hennes pannkakor. Och all mat hon alltid lagade. Jättegod mat. Stod jämt vid spisen eller på trappen och ropade: ”Syömäääään” (Matdags)

När vi åkte över till Finland så var jag alltid först ut ut bilen och sprang in i huset för att kasta mig runt hennes hals. Det var sen gammalt. Min tradition.

Skulle åkt och hälsat på i somras. Tråkigheter satte käppar i hjulet och det blev ingen resa. Nu hann hon gå bort och jag känner mig bara väldigt tom. Har tvingat bort gråten. Får inte bryta ihop mer. Det har varit för mycket. Hela tiden.

Som om det inte var nog så fick vi på jobbet ta emot ännu ett sorgebud när min chefs pappa också gick bort hastigt på onsdagsmorgonen….?

Jag flyger till Finland på begravning nästa Fredag mitt i allt flyttkaos. Men det ordnar sig. Jag ska fixa det här även om det motarbetas i kulisserna. Det är fler som är med mig än emot mig i alla fall. Det får jag dagliga bevis för och det värmer i hjärtat när ni skickar så mycket cyberkärlek.

Nu ska jag packa lite till och sen dricka te med Stella. Stor kram till er från oss ♥️