Blir aldrig profet i denna stad…

Var hälsad du lillehelg i denna lille stad! Fast nu går den faktiskt mot sitt slut…

Efter två dagars sjukstuga i veckan så var jag tillbaks på Österlens skönaste jobb med frisk luft, grönt arbete och grymma kollegor. Just nu har vi haft världens bästa praktikant-Filip, hos oss dessutom som faktiskt går på samma skola som jag gjorde med världens bästa mentor, Anders Lang. En sann klippa som hjälpte och stöttade mig genom en av de svårare perioderna i mitt liv. För övrigt tog han sig tiden att hälsa på förra fredagen. Var lycklig kan jag säga.

Annars då?!

Ja som ni säkert listat ut så har jag hållit på något som jag velat skrika ut litet tag.

JAG FLYTTAR FRÅN YSTAD!!!

Dock är det både en och annan som motsätter sig denna glädjefyllda förändring som jag velat få till i snart TVÅ decennier men avstått pga av flera anledningar.

VARFÖR kan en undra??!

Jag väljer att bryta upp från en stad som inte är min hemort och flytta till min födelsestad (Malmö/Limhamn), vilket blir närmre den andre föräldern som oförhappandes för TVÅ ÅR sen, utan vidare diskussion valde att flytta nästan 25 mil bort…

Jag har nästan vänt ut och in på mig själv för att passa in i denna småstad som inte gjort annat än att känna mig ovälkommen och missanpassad. Samtidigt som jag haft huvudansvaret för min dotter med allt vad det innebär utan att få någon som helst ”cred” för det så har jag baktalats och fått bära hundhuvudet för allt som gått fel. Nej, profet blir jag minsann aldrig i denna gudsförgätna by. Sen finns det naturligtvis andra övervägande faktorer som gör att jag äntligen gör slag i saken att börja om på ny kula och byter miljö för min dotter och mig.

Dock som med det mesta jag glatt mig åt de senaste åren, om det så har varit kolonilottsköp, utbildning eller nytt jobb, har någon aktivt försökt att smolka till det i bägaren, och jag förväntar mig inte att denna roliga förändring kommer gå smidigt heller…

Tråkigt. Mycket tråkigt men vem sa att det här livet skulle vara rättvist?!

Hur som haver, då förstår ni den stora ruljangsen på möbler som fått flytta ut och in. Eftersom vi flyttar till en mindre lägenhet så har jag sålt av alla stora otympliga möbler. Ska bli så skönt att bli av med så mycket pjolt som bara samlat damm och förenkla livet på alla sätt.

Nu hoppas och ber jag att allt drama kan ta slut och jag för en gång skull också kan få en ärlig chans att börja ett ”nytt” liv. Tycker inte det är för mycket begärt efter dessa skitår.

Nåja, som sagt helt friktionsfritt kommer inte detta gå heller men jag fortsätter kämpa på. Nån gång vänder det och en dag kommer allt bli riktigt bra. Det vet jag.

Kram på er så länge.

♥️

You may also like

19 kommentarer

  1. Önskar dig så mycket lycka till på färden mot ett nytt boende. Förstår verkligen att du då inte haft det så lätt det där att va ensam förälder med allt vad det innebär, men en dag när Stella är större är det dig hon kommer minnas kommer tacka för allt du gjort, just nu är hon för liten.
    Var rädd om dig och jag är med dig i tanken.
    Stor Kram/MH

  2. Åh, hejja…hejja dig! Ja gick att läsa mellan radern :). Hoppas att detta kommer bli toppen! Önskar dig allt gott och att både du och Stella ska trivas i ert nya boende.
    Ska bli kul att få läsa om ditt nya äventyr.
    Ha en fin fortsatt söndag!

    Kram kram från en storstad där första snön dalar, Maria

  3. Ska bli roligt att följa er resa med flytten!! Berätta allt om staden ni flyttar till. Kommer själv från Finland och har aldrig varit ditåt. ( förutom en bussfärd mot Köpenhamn på studietiden )
    Har du redan hittat ett jobb till dig? Kommer de äldre barnen att flytta med?
    Lycka till!

    1. Moi Erica! Paljon kiitoksia♥️

      Jag berättar mer snart. Jag kommer fortsätta jobba med trädgård men nu går arbetstiden ner så jag får tid att fokusera på flytten och min dotters inskolning på nytt ställe. De stora barnen bor på sitt håll numera. Snart 23&21 år gamla ?

      Kram ♥️

  4. Vad härligt att höra och jag hoppas av hela mitt hjärta att allt blir lugnt och harmoniskt för er!
    Vi har ju aldrig fått hela historien om allt du gått igenom men man kan ju läsa lite mellan raderna. Det finns alltid elaka missunnsamma människor, försök att tänka bort dom och lev livet och gör det som blir bäst för dig och dina barn!
    Massor med kramar! ❤❤❤

    1. Tack Camilla ♥️

      Nej det är svårt att berätta allt när man fått munkavle och händer bakbundna…
      Men en dag kommer hela sanningen fram ??
      Tills dess ska jag försöka göra det du säger. Strunta i missunnsamheten och leva väl ♥️
      Stor kram tillbaka

Lämna ett svar