Torsdag är som sagt Throwback dag!
Bilderna är tagna för tio år sen. Helt sinnesjukt då det känns som det var igår som jag hängde med Kumara, Mithun & co.
Vilka historier jag kan förtella från de resorna. Spännande, läskiga och ibland livshotande. Var precis nysurffrälst och levde och andades surf 24-7. Köpte min första bräda, en 6,0 nere i Hikkaduwa då jag och Kumara hade kört den ca två timmar långa resan från Beruwela med tuk tuk för att hämta den.
Det var även i Hikkaduwa som jag senare nästan skulle drunkna när jag och en sydafrikansk surfare skulle ut till de lite större vågorna…
Blev lite rädd efter det och kan fortfarande fega på större vågor även här hemma i Sverige.
När jag för några veckor sen fixade mina fransar hos Dajana i Malmö fick jag en liten flashback från en av resorna till Sri Lanka då jag tycker det är ruskigt obehagligt när någon är i närheten av ögonen.
Det var nämligen så att jag efter allt intensivt surfande, en dag kände ett obehagligt skavande i vänstra ögat som inte försvann, hur mycket jag än sköljde och försökte gnida bort det. Efter en lång titt i spegeln ser jag något yttepyttelitet som sitter fast i ögat.
Jag blir då upplyst av mina lankesiska vänner att jag förmodligen fått ett korallsandkorn i ögat som jag måste åka till doktorn för att ta bort.
Jag hann bara tänka: aj-ögat-djungeldoktor-NEEEEJ!
Dock fanns det inga andra alternativ än att helt sonika åka till läkaren eller riskera synen då det vid det laget hade börjat göra ordentligt ont också..
Nu till det värsta!
När jag ligger på britsen i det primitiva sjukhusrummet säger djungelfarbrorn på knackig Apu engelska:
”Yo häv tdo läj schtill wuen aj bput a nidel into yjår aj.”
Nu var paniken total. Han skulle alltså ta en vass nål och gröpa ur kornet ur mitt öga som han menande borrade sig längre och längre in i ögat för varje timme som gick.
Var så ofantligt skräckslagen att jag skakade. Alldeles ensam, på andra sidan jordklotet utan några anhöriga vid min sida i en främmande människas händer…Känslan när han tryckte in nålen i ögat var så extremt obehaglig och även om det inte gjorde direkt ont så föder jag hellre barn utan painkillers hundra gånger om än genomgår den pärsen igen.
Men det gick bra.
Kan säga att tandläkarbesök är inget i jämförelse efter denna upplevelse 😉
Jahapp det var min lilla Torsdagsanekdot och jag har måånga fler…