Jag har gråtit idag. Ja, hulkat rentav. Så till den milda grad att det värker i kroppen av sorg. Som om jag hade förlorat någon jag älskat högt.
Finns nog ingen som så ogenerat gråter öppet på bio som jag. Till och med när jag pendlade mellan Ystad & Skurup förr i tiden och nyttjade restiden till att läsa någon medhavd bok kunde jag sitta och böla öppet. I synenhet Svinalängorna fick mina tårkanaler att gå bananer!
Hur som haver så var Livet efter dig en av de mest sevärda filmer jag sett på länge. Mamma som har läst boken var väldigt nöjd för en gångs skull med filmatiseringen som hon tyckte höll sig hyfsat nära originalversionen.
Jag är typ kär i William. Och i Lou! Vem blir inte det liksom?
Nä nu mina vänner så ska jag äta lite mer popcorn och kolla på en komedi. Måste få skratta efter denna gråtfest.
Skön söndag på er. ❤️