Go morgon!
Lade mig tidigt och vaknade ännu tidigare. Suck. Har legat och vridit och vänt mig sen 02.30 med massor av rusande tankar och decenniets jobbigaste hjärtklappning.
Känner nu efter ett par veckors boende att det inte blir särskilt hållbart i längden att bo tre stycken i en tvårummare fördelat på 50 kvadratmeter. Man går verkligen på varandra hela tiden och jag kan inte minnas när jag hade ens fem minuter själv. Ungefär som när man var spädbarnsförälder…
Ursäkta klagandet men det är faktiskt ganska påfrestande utöver allt annat som har varit på agendan sista året.
Liten älskad skrutta.
Dessvärre är boendesitsen in Ystad horribel om du inte är villig att betala 10-15 lakan för en lägenhet vilket du kan få två palats för.
Hiskeligt dyrt har det blivit att bo här i lilla stan så jag får snällt vänta tills ekonomin tillåter sådana utsvävningar och alltså stå ut att bo trångt ett tag till.
Nu ska jag strax åka till jobbet och möta dagens kunder med min trötta nuna ha ha. Tur att det finns smink.
Vi ses under dagen mina vänner.
2 kommentarer
Hjärterum, stjärterum, vi har ju i dagens tider blivit bekväma och en smula bortskämda med mycket plats i våra hus, lägenheter och andra lyor. Visst är det skönt att krypa in i ett eget”skal” men jag tror tvärtom det där att va nära.
Vad säger du om två rum och kök och sju barn? dåtidens leverne, vilken gemenskap.
Då var det härliga fina gamla utdragssoffor i trä, plats för minst två, på dagen en mysig soffa. Är det därför jag är en familjemänniska,är det mor och far som vaggat mig i det, ja jag tror faktisk på det. Njut av detta så länge och tids nog när barnen är stora är där mycket plats.
Hoppas du trivs på ditt jobb, A o O, och harmoni är vår ledstjärna. Kram/MH
Hör familjer som mer eller mindre lever var sitt liv på sina rum, hum, hum inget vidare bra alls.
Så sant. Tar det till mig. Kramar ❤️❤️❤️