Krigarhjärta

Hej från en slagen krigare. Har omskolat ca 1500 lejongap eller Antirrhinum som det heter på latin, och jag kan minst sagt hävda att det finns en uppsjö varianter på denna blommande växt. Har planterat säkert ett tiotal olika redan och det finns fortfarande minst lika många till i växthuset att omskola. Eller som Jenny sa; Det finns så många sorter att man skulle kunna öppna en egen plantskola enkom för de. Imponerande. 

Ännu mer imponerad blir jag av Åberg för var dag som går. Allt görs verkligen för hand och så giftfritt som är möjligt idag. Då får faktiskt plantorna kosta en slant.

Jag jobbar på att släppa min oro för en mängd olika saker. Något som inte varit lätt då mitt liv sannerligen kantats av horder av orosmoln, problem och rena rama katastrofer de sista åren. Det gör det alltså såklart inte helt lätt att ta saker med en klackspark, något vissa verkar vara födda med och andra (läs mig) är fullständigt befriade ifrån. Men jag har blivit så ofantligt mycket bättre på att lämna ”problem” åt morgondagen och ta itu med en sak åt gången. 

Dock finns givetvis vissa ouppklarade saker kvar att reda ut som stundtals kan få mig helt av banan. Och det äter på mig. 

Konstigt vore det i o f s annars. Sista året var rena cirkusen om ni frågar mig. Som sagt, en tegeltjock roman blir det en dag om allt som hänt. Det är nästintill Hollywoodmaterial eller i alla fall en riktigt snaskig såpopera bitvis. Verkligheten överträffar som bekant allt som oftast dikten. 

Saknar skrivandet. Känner att jag tyvärr inte alltid kan förmedla det då jag oftast är stressad, påpassad och aldrig har ordentligt med lugn runt mig för att kunna samla tankarna. Det blir mycket upprepning, och halvbanala inlägg om ingenting. Gillar inte det. Vill skriva från hjärtat. Men den tiden kommer väl. Får önska mig det. Tid. 

Men först ska jag gräva i jorden, andas frisk luft, plantera, och kriga för en bättre framtid. 

Puss på er.

❤❤❤