Eftersom det är Torsdag och snart AW så kör vi en throwback Thursday och minns vår asroliga afton på Hotell Renaissance när de anordnade event ihop med Hawaiian Tropic. 

Det var sommar, drinkar och massor av skratt när vi bloggare träffades. Blev minst sagt helt Hawaii den kvällen så det var tur att jag kunde sova över på det snygga hotellet som man alltid känner sig varmt mottagen på. 

Då jag jobbade i Malmö dagen efter var det inte fel att inleda morgonen på den soliga balkongen med en kopp espresso och sedan inta den frikostiga frukostbuffén.

Blir tusan hungrig igen när jag tittar på fotona och framför allt kopiöst kaffesugen vilket erinrar mig om att det svarta guldet är slut där hemma. Bevara mej väl. Nog hög tid att införskaffa en moccamaster och fortsättningsvis brygga mitt kaffe istället för snabbknarket jag dricker 🙂 

Apropå hotell så ska ni strax få se mer från helgens mys med Rebecca. Men nu ska jag göra ett jobb som ramlat över mig i sista stund.

Kram så länge.

I samarbete med Hotell Renaissance.

Hej hej.

Försvenskad som man är inleder jag med att språka om det fantastiska vädret som till allas stora glädje tycks fortsätta. Vilken dundersommar vi fått tillbaka! 

Svårt att begripa att det faktiskt är mitten på september och bara två och en halv månad kvar till nyår. Svindlande tanke. Bara vettigt att njuta så mycket det går av sol, värme och bad. Därav sämre uppdateringar här på bloggen. 

Ser dock en aning fram emot myskvällar inomhus nu när jag trivs så i mitt hem. Får ständigt nya idéer som jag vill sätta i verket. Nu är mitt soffbord nästan klart i alla fall och jag är så övernöjd att jag målade det! 
Har vaxat det och ska låta det torka helt innan jag fotar hela härligheten men här är en glimt av hörnet.

Idag fick jag en påminnelse om att vara glad för att jag lever. För ganska exakt ett år sen var jag så nere att jag tänkte hoppa av livet…det var nära. Hade inte en vän fått mig på andra tankar och fått mig att inse att jag kan förändra min situation så hade mina tre barn varit moderlös. Det var inte lätt. Men det gick. Nu kan jag bara förfäras av hur jag ens kunde tänka tanken att döden var enda utvägen…

Jag är glad att jag valde livet. Det här sista året har stärkt mig enormt mycket och lärt mig att aldrig ge upp. Hur nattsvart det än kan verka. 

Det finns ALLTID en lösning! Även om det  krävs stora förändringar, uppoffringar och tårar så är det VÄRT det.

Som sagt, som Laleh sjunger jag ska aldrig ta skit igen. 

Nu ska jag fortsätta mitt må-bra-igen projekt.

Ses senare mina vänner ❤️