Tjena!
Jag är på benen igen. Och är man på benen igen så får man ofrånkomligen lusten tillbaka att göra sig i ordning. Och när man ofrånkomligen får lusten tillbaka att göra sig i ordning så blir en titt i spegeln ett oundvikligt faktum. Ett faktum som för någon som varit i Mordor och vänt inte är den angenämaste av syner. 
Jag som alltid blivit misstänkligjord för att vara ett adoptivbarn från Asien ser numera ut som en ledsen herrelös hund. Ja tyngdlagen är inte snäll mot oss över fyrtio och det en gång glänsande brunsvarta hårsvallet är bara en bunt rostiga testar av stålull.
En helkroppsrenovering skulle därmed behövas men jag börjar uppifrån och jobbar mig neråt. Eftersom jag fick en liten lugn stund över idag så bokade jag in mig hos min vän Hannah som ska få ordning på mitt fördärvade hår…igen.
Förhoppningen är att se ut som Ms Lopez så småningom 🙂
Rapport följer.
Kram på er tills dess.
❤️
26 januari, 2017 @ 18:43
Helt ärligt så är du mycket snyggare än Lopez, hennes hår är nog inte i bästa konditionen. Så du ska sträcka på dig Marica och va riktigt nöjd med ditt utseende.
Känns det inte som lite vår? om man nu kan säga så, tala om hur jag längtar för min kropp är inte och leka med, den gör ont, mycket ont, men jag är pigg i sinnet och det betyder mycket säger jag till mig själv, haha.
Kram/MH