Idag är en sån dag jag borde vara så där glad. Glad för att solen skiner. Glad för att det är helg. Och glad för att vi fick en extra timmes sovmorgon. Men det är tyvärr en sån där dag då allt det där positiva inte spelar någon roll.
En sån där dag när ångesten river i kroppen för att man varken sovit och för att det hänger enorma tunga beslut ovanför ditt redan trötta huvud. Beslut som just nu kan liknas vid att gå igenom skärselden utan någon som helst ljusning.
Jag önskar att det bara vore ”kroppsliga” bekymmer som vållar mig denna djupa ångest och ledsamhet men det är det tyvärr inte. Det är mycket tyngre och mer komplext och som inte ett besök till farbror doktorn kan lösa med lite piller. Det hade varit så skönt om det vore så enkelt.
Men inget är ju bekant enkelt här i livet. Speciellt inte när det är andra människor inblandade i det…
Lånar denna bild och dessa ord som jag tycker stämmer in med smärtsam precision.
Hoppas ni har en riktigt skön Söndag med mycket kärlek och värme.
❤️
26 oktober, 2015 @ 14:08
Att fatta stora beslut kräver både kraft å mod. Om man däermot inte känner sig riktigt i form, kanske besluten bli inte som man tänkt sig. Stanna upp å ta god tid på dig vad du än beslutar här i livet. Men du måste ju ändå tänka på Dig. Om inte du mår bra, mår inte människor i din familj bra. Tänker på dig å skulle vilja att vi kunde vara på landetnå baka ihop som sist. Bara leva enkelt å njuta av naturen. Stor kram på dig å din lilla flicka.
26 oktober, 2015 @ 09:38
Fina Marica, jag skickar massor med kramar och styrketankar till dig! Jag har fibromyalgi sen många år tillbaka och det höll på att driva mig in den berömda väggen. Ville absolut inte inse att jag inte kunde/orkade allt som jag gjort innan. Jag har nog provat allt för min värk men det var när jag började med yoga som jag började må bättre, både fysiskt och psykiskt. Att lära sig andas, vara i nuet har hjälpt mig så mycket. Inte säkert att det hjälper alla men ett litet tips. Jag har fått lära mig att bara göra det som känns bra för mig och min kropp och jag duger ändå! Det funkar ju inte alltid i vardagslivet med familj, jobb och allt annat men man kan försöka stanna upp nån gång under dagen och bara vara. Tänker på dig!
26 oktober, 2015 @ 08:55
Styrkekramar till dig <3
25 oktober, 2015 @ 22:56
Många varma kramar till dej !!! Ta väl hand om dej !!!
25 oktober, 2015 @ 11:39
Längesen jag skrev……….men nu kommer kramar till dig!!
25 oktober, 2015 @ 11:16
Hej, läser ofta din blogg men kommenterar aldrig(förlåt ska försöka bli bättre på det) …Men nu känns det som om jag vill skicka en kram till dig så det gör jag.
Kram!