Here we go again

God afton där ute!

Eftersom jag bevisligen inte gör mig till känna särskilt ofta här längre så är det väl ett smärre mirakel om någon orkar återkoppla till mina sporadiska inlägg.

Ni som följt mig en längre tid vet att jag älskar att skriva, skapa och filosofera. När jag tänker tillbaka på åren som ”bloggare” så hade jag väl ett visst flow men det var mycket som höll mig tillbaka från att verkligen uttrycka mig som jag ville. Livssituationen kom emellan. Sen har kroppen sagt stopp också. Som den senaste veckan. Då jag varit jättesjuk igen. Fick besöka akuten jojjomen. Har vi hört den förut?

Verkar vara återkommande vid samma tid på året var å vartannat år.

Denna gång började det smygande som en influensa med vitt spridda symptom som jag ville härleda till ett fästingbett jag fick för nån vecka sen. In och ut på akuten med feber, förhöjt CRP och kraftigt påverkat allmäntillstånd.

Men inga borreliaprov tagna pga av tidigare insjuknande.

Igår hade jag fortfarande över 39 graders feber och var allmänt utschasad. Hur som haver, det börjar bli en lite märklig följetong det här. Är inte såååå ofta sjuk men när jag åker på något så blir jag redigt dålig.

Frustrationen är ofrånkomligen den att jag inte hinner med det jag borde och ville som ensamstående med 100% ansvar och obefintlig % avlastning från den ”andre ansvarige”.

Inget nytt under solen.

Nu ska jag vila. Är så trött efter den här infektionen.

Kram och på återseende.

♥️