Har börjat den långa resan tillbaka till mitt älskade Skåne och trots hemlängtan så känns alltid avskedet så vemodigt…att åter ta farväl och lämna en allt åldrande isoäiti (mormor). 

 Har hursomhelst fått det andrum som jag behövt och känner en inre styrka vara på frammarsch som jag ett tag trodde var helt borta. Den finska sisun lämnar som sagt inte i första taget. 😉

Nu är vi på väg mot kusten då vi åker med färjan tillbaka imorgon. Ikväll ska vi tydligen ta in på hotell har moster & mamma bestämt. Ses där då. 

Skön Lördag på er tills dess ystäväät ❤️